Ännu en lördag passerar. Hur många finns det, egentligen? Hösten tränger sig på och jag fryser om fötterna. Mina dödskalle-tofflor vill inte värma mig idag. Frukosten bestod av rostbröd och lemon-cörd (för jag orkar inte stava som man ska) + en stor mugg skadligt tillagad óboy. Och en spännande thriller man redan sett 57 gånger.
När eken fäller löven i december...
Fast det är inte december än, men ibland känns det som om det vore det.
Världen är orange. Hösten är här nu. Det känns i hela kroppen. Utanför, du vet, där det är så kallt, är allt så kalt och tomt. Det är nästan så att man känner igen sig.
Mamma, jag behöver en ny jacka. Glömde du föresten att ta med bokhyllan till stan? Jag har inte orkat kolla om den står kvar i farmors hall x)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag tycker det känns som vår idag. Men det ska jag skriva mer om på min blogg sen, så du får läsa förklaringen där. :)
Jag gillar din blogg, lilla psykopat :)
ii, bara bra med blogg. glöm inte min ;)
Skicka en kommentar